Sijainti: Pääsivu Läsning Informationstjänst Läsutveckling Ordförråd

Ordförråd

Ordförrådet är en viktig del av läsförmågan och läsförståelsen. Men uppgiften att utveckla ett ordförråd skiljer sig från t.ex. uppgiften i att lära sig läsa, i och med att ordförrådet fortsätter växa, breddas och fördjupas genom hela livet.

Att utveckla ett ordförråd är egentligen en enorm uppgift. En del uppskattningar visar att barn i skolan lär sig kring 3000 ord under endast ett år. Det är självfallet omöjligt att direkt undervisa så många ord, utan de allra flesta orden lärs in indirekt. Därmed kommer ordinlärningen också att vara beroende av barnets förmåga att ta till sig ord och barnets läsintresse. Ett svagt ordförråd ger i sig inte svårigheter med att ta fram ord, dvs. benämning, men ett gott ordförråd kan kompensera sådana svårigheter med ersättande termer.

Att lära sig och kunna ord

Att lära sig ord kräver metalingvistisk kunskap, som är en del av metakognitionen. Ju färre ord man kan, desto svårare kan det vara att lära sig fler eftersom orden ofta stöder varandra och går att härleda från ord man tidigare kan, vilket kräver just metakognition. Det är viktigt att förstå hur vi bygger upp ord, dvs. morfologi, eftersom en stor del av de nya ord vi möter är lättare att förstå om vi utgår från deras delar. Exempelvis är ordet underteckna lättare att ta till sig då man hittar det bekanta ordet teckna som en del av det.

Ord lärs in i många steg och ordkunskap finns också på flera olika nivåer. En del ord känner vi kanske endast igen om vi läser dem i text eller hör dem, men skulle inte själv använda dem i skrift eller tal. Andra ord är så väletablerade att vi också använder dem själv. Alla ord behöver inte heller kunnas lika bra. En del forskare talar om tre nivåer för ordkunskap: obekant, bekant och etablerat. Ett obekant ord känner vi inte alls, ett bekant ord har vi hört, men kan inte använda själva medan vi både förstår och kan använda ett etablerat ord.

Kartläggning av ordförrådet

Att kartlägga ordförrådet är egentligen omöjligt. Vi kan inte göra ett prov där man kunde kartlägga alla ord som en person kan eller inte kan. Det är också svårt att avgöra vad som avses med att kunna ett ord. I standardiserade prov och test brukar man försöka ta in ord från olika sammanhang och ord med varierande förekomst i deltagarens vardag. Sedan antar man att någon som kan även de mer ovanliga orden i provet har ett större ordförråd.

Tyvärr testas och undervisas ord ofta isolerade från sitt sammanhang, trots att man i verkligheten sällan använder ett ord utanför sitt sammanhang.

Undervisa ord

Ordförrådsutvecklingen stöds av mycket och rikt talat språk men också av högläsning, likaså stöder även skrivandet ordinlärningen. I direkt undervisning av ord borde man försöka frångå att undervisa definitioner av ord, eftersom att kunna ett ord inte innebär att kunna definitionen på det. Definitionen ger inte heller någon information om hur ordet kan användas i ett sammanhang.

Ordkunskap kunde beskrivas mer som ”hur”-kunskap än som ”vad”-kunskap, dvs. att kunna använda ett ord, inte att veta vad det är. Undervisningen av ord borde därför i hög grad integreras i annan undervisning. Att gå igenom svåra ord före man börjar läsa en text är en bekant, fungerande metod. Grundprincipen för ordinlärningen är som i all inlärning, ju fler kopplingar till ordet vi kan erbjuda, desto lättare är det för eleven att ta det till sig.

 

Några tips på övningar för att jobba med ord:

  • Ordvägg: Barnen samlar ord med liknande betydelser på en vägg under rubriker som t.ex. dålig och bra

Ordvägg 

  • Förutsäga ord: Inför en läsuppgift kan eleverna få en lista på ord som kommer att förekomma i texten och deras uppgift blir att förutsäga om orden beskriver kategorier som t.ex. karaktärerna, händelserna eller omgivningen i berättelsen och placera orden under rätt kategori

Ordkolumner 

 

  • Ordlänga: En samling ord, nedskrivna på kort, ska ordnas i rätt ordningsföljd från den ena ytterligheten till den andra. Det här kan med fördel göras tillsammans för att väcka diskussion kring orden och ordningen.

Ordlänga

 

  • Ordkarta: Man bygger en ordkarta kring ett ord och funderar över synonymer, motsatser, exempel där ordet kan användas och exempel där det inte passar.

Ordkarta

 

  • Kunskapsgradering: Eleverna får gradera sina kunskaper i några givna ord, eller ord de väljer, enligt kategorierna:

Kunskapsgradering 

sivun alkuun