Kognitiva förklaringsmodeller
De kognitiva förklaringsmodellerna kan indelas i två huvudgrupper. Modeller som beskriver den inre strukturen av den matematiska kognitionen och modeller som förklarar samband mellan matematisk kognition och övrig kognition.
- Kognitiva förklaringsmodeller
- De kognitiva förklaringsmodellerna kan indelas i två huvudgrupper. Modeller som beskriver den inre strukturen av den matematiska kognitionen och modeller som förklarar samband mellan matematisk kognition och övrig kognition.
- Undersökningar inom undergrupper av matematiksvårigheter
- Man har strävat till att indela matematiksvårigheter i olika undergrupper. I forskningen har de flesta modellerna hämtats ur grupperingen av hjärnskador hos vuxna.
- Det matematiska tänkandets kognitiva struktur
- Det matematiska tänkandet har undersökts på två olika sätt inom det neuropsykologiska området. Dels har man försökt skapa modeller för att beskriva tankeverksamhetens delprocesser och dels strävat till att indela innehållet i processer som är oberoende av varandra. Klart är i varje fall att det matematiska tänkandet inte är en process, utan kan indelas i flera olika stadier och faser.
- En modell för den matematiska kognitionens delprocesser
- Michael McCloskeys analyser av vuxna hjärnskadepatienter ligger till grund för en modell som kan tillämpas vid undersökning av delprocesserna i det matematiska tänkandet hos barn med matematiksvårigheter.
- Matematiska och nonverbala inlärningssvårigheter
- Matematiksvårigheter har ofta beskrivits som ett typiskt symtom i samband med så kallade icke-språkliga inlärningssvårigheter. När forskningen om de nonverbala inlärningssvårigheterna inleddes fungerade svårigheterna i matematik som ett kriterium för klassificering av dessa svårigheter.
- Matematiksvårigheter och arbetsminne
- Förutom de egentliga matematikfärdigheterna kräver matematikinlärning och matematikprestationer också andra resurser för informationsbehandling, som t.ex. arbetsminne. Arbetsminnet löser inte matematiska problem, men som en del av systemet för informationsbehandling är det nödvändigt. Arbetsminnet fungerar vid räknandet som aktivt process- och lagringsutrymme, och erbjuder resurser för utvecklingen av matematiska kunskaper och färdigheter (se även Service & Lehto, 2002).
