Sijainti: Pääsivu Matematik Informationstjänst Bedömning av grundfärdigheterna

Bedömning av grundfärdigheterna

Matematiska färdigheter hos barn i förskola och i årskurs 1 och 2 varierar väldigt mycket. Ofta är det svårt att veta när barnets utveckling avviker från den normala utvecklingen. Då man bedömer barnets grundfärdigheter är det bra att både observera och använda olika bedömningsmaterial för identifiering av stödbehov och för vidare uppföljning av lärande och fungerande av stödåtgärder.

Bedömningsprocess
Bedömningsprocess

Svårigheterna i matematik kan visa sig i olika färdigheter hos olika barn. Exempelvis kan det för ett barn vara svårt att uppräkna talraden i rätt ordning, medan barnet väl förstår antalsräkningens principer, liksom att det sista uppräknade räkneordet anger det totala antalet. Ett annat barn må kunna uppräkna talraden väldigt bra, men ha svårigheter att förstå antalens kvantitativa betydelse.

Många svårigheter kommer fram redan i vardagen genom att observera barnet, men ändå finns det anledning att vid sidan av observation också använda olika bedömningsmaterial för identifiering av stödbehov. Bedömningen av stödbehov är bra att göra för hela undervisningsgruppen. Speciellt för barn med stödbehov är det viktigt med en noggrannare bedömning av färdigheter. Dess mål är att kartlägga de färdighetsområden som stödet/undervisningen borde fokusera på, och å andra sidan den färdighetsnivå, där stödåtgärder borde sätta igång. Ibland ger själva gruppbedömning tillräckligt information för att stödåtgärder kan påbörjas, och delfärdigheterna kan bedömas noggrannare under den tid barnet får stöd.

Vid bedömningen av lärandet är det viktigt att också ta hänsyn till emotionala faktorer: förorsakar matematik negativa känslor hos barnet, vilket stör lärandet? Litar barnet på sin förmåga att lära sig matematik? Ångest som matematik kan framkalla, kan få barnet att mer än förut undvika situationer, där räknandet behövs, vilket kan leda till svagare utveckling av färdigheterna. Dessutom finns det anledning att iakta omgivningens påverkan: vilka faktorer i omgivningen stöder eller stör lärandet? Då det är nödvändigt kan barnet besöka till exempelvis skolpsykolog för vidare utredningar, som bedömer de kognitiva funktioner som ligger bakom inlärning av matematik.

Då stödåtgärder planeras är det viktigt att kartlägga de resurser som är tillgängliga i skolan och hemma och organisera stödåtgärderna på basis av dem -det är inte förnuftigt att planera som stödåtgärd att barnet får tre timmar specialundervisning i veckan, om skolan besöks av en speciallärare bara en dag i veckan. Om barnet får stödåtgärder också utanför skolan och hemmet, exempelvis ergoterapi eller neuropsykologisk rehabilitering, är diskussion mellan alla dessa parter viktigt för att stödåtgärder från olika håll ska stöda varandra och vara så övergripande som möjligt.

Under den tid barnet får stöd är det viktigt att följa upp barnets lärande för att stödets påverkan ska kunna bedömas. Genom uppföljning av lärandet kan man utreda om stödet är tillräckligt och vid behov skräddarsy stödåtgärder för de barn som inte har avancerat tillräckligt med tanke på de mål som satts upp. Bedömning av lärandet borde vara kontinuerlig både då det gäller identifiering av stödbehov och uppföljning av lärandet.

sivun alkuun