Sijainti: Pääsivu LukiMat - Bedömning av lärandet Informationstjänst Bakgrund Tre former av stöd

Tre former av stöd

I den här delen beskrivs de tre formerna av stöd som tillämpas inom förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen. I början av år 2011 trädde ändringar i lagen om den grundläggande utbildning (642/2010) samt grunderna för förskoleundervisningen (Utbildningsstyrelsens föreskrift 51/011/2010) och förändringen och kompletteringarna av läroplanen för den grundläggande utbildningen (Utbildningsstyrelsens föreskrift 50/011/2010) i kraft. I denna del beskrivs de centrala normerna som berör de olika stödformerna och -nivåerna. Delen behandlar även krav och förutsättningar för bedömning och dokumentering samt överföring av information.

Tre former av stöd

Enligt lagen om grundläggande utbildning har den som deltar i undervisningen rätt att under arbetsdagarna få undervisning och elevhandledning samt stöd för lärande och skolgång direkt då behov uppstår (Lag om grundläggande utbildning 30§). Detta innebär att barnet har i förskolan rätt till tidigt och förebyggande stöd för växande och lärande. I den grundläggande utbildningen har barnet rätt till tidigt och förebyggande stöd för lärande och skolgång. Stödet bör anpassas efter barnets utvecklingsnivå och individuella behov. Stödet definieras i tre nivåer, allmänt, intensifierat och särskilt stöd (Lag om grundläggande utbildning 16a§, 17§).

I förändringarna och kompletteringarna av grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen poängteras att stödet skall vara systematisk, flexibelt och kontinuerligt. Med systematik innebär att bedömning och stödåtgärder skall vara mera grundliga och systematiska än tidigare och baseras på individens behov. De nya dokumentet pedagogisk bedömning och pedagogisk utredning ökar systematiken tillsammans med plan för elevens lärande och individuell plan för hur ordna undervisningen. Dessa planer beskrivs mera utförligt i läroplansförändringarna. Med flexibilitet avses barnets rätt att få stöd på olika nivåer beroende på vad situationen kräver. Olika typer av pedagogiska lösningar så som flexibel gruppering är exempel på flexibilitet i undervisningen. Då stödbehov och lärande bedöms och följs upp kontinuerligt och systematiskt, får barnet ändamålsenligt stöd enligt barnets utvecklingsnivå. Barnet kan få stöd på rätt nivå och vid rätt tidpunkt genom allmänt, särskilt eller intensifierat stöd.

Pedagogisk sakkunskap har en central betydelse vid bedömning av barnets behov av stöd. Bedömningen görs i första hand av barnets lärare. Vid behov, särskilt då det är fråga om elevvårdsfrågor eller en helhetsmässig bedömning av barnets utveckling, kan även andra sakkunniga delta i bedömningen (Grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen, kap.4.2). Intensifierat stöd inleds på basen av pedagogisk bedömning. Ärendet behandlas i den mångprofessionella elevvårdsgruppen. Intensifierat stöd ges enligt plan för lärande som görs upp. Ifall det intensifierade stödet inte är tillräckligt för att möta barnets behov av stöd för sin skolgång och utveckling, görs en pedagogisk utredning samt förvaltningsbeslut för särskilt stöd. Vid särskilt stöd görs en individuell plan för lärandet (IP) upp. I planen klargörs hur undervisning och stör ordnas, enligt beslutet om särskilt stöd. Ifall beslut om särskilt stöd fattas i förskola eller den grundläggande utbildningen innan intensifierat stöd getts, bör detta grundas och omvärderas ifall orsaken varit t.ex. olycka eller allvarlig sjukdom. I sådana fall behövs en psykologis eller medicinsk bedömning.

I figuren nedan beskrivs de riktlinjerna för de tre formerna av stöd utgående från vad lagförändringen och grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen lyfter fram.

Kolmitasoinen malli_swe

 Figur. Tre former av stöd

Stödformer

Stöd för lärande och skolgång kan stödjas genom differentiering, flexibel gruppering och samarbete mellan lärare. Det allmänna stödets förverkligande kan variera i olika skolor. Skolorna strävar efter att inom den dagliga skolvardagen stödja barnen och undervisningsgrupperna. Intensifierade stödet riktar sig till enskilda individer men lyfter ändå fram ett helhetstänkande. Det intensifierade stödet är starkare och mera långvarigt än det allmänna stödet. Med hjälp av det intensifierade stödet kan barnens lärande och skolgång stödjas systematiskt. På det sättet kan man förebygga att problemen växer, hopar sig och blir mera komplicerade. Syftet med särskilt stöd är att erbjuda barnen helhetsmässigt och planenligt stöd så att barnet kan fullfölja sin läroplikt och få de grunder som behövs för fortsatta studier efter den grundläggande utbildningen. Inom det särskilda stödet kan alla stödåtgärder tillämpas.

Enligt Utbildningsstyrelsens riktlinjer kan alla stödåtgärder utnyttjas inom alla tre stödformer (se figuren nedan). Undantag är specialundervisning på heltid som inte kan erbjudas vid allmänt eller intensifierat stöd. Där till kan individualisering av läroplanen göras enbart efter beslut om särskilt stöd.

Tuen muodot kolmiportaisen tuen mallissa_swe

Figur. Innehållet i de tre stödformer (figuren modifierad på basen av Utbildningsstyrelsens figur)

Dokumentering

Pedagogisk bedömning och plan för lärandet

Den elev som i sitt lärande och i sin skolgång behöver regelbundet stöd eller flera olika slag av stödåtgärder har rätt till intensifierat stöd enligt elevens plan för lärandet (Lag om grundläggande utbildning, 16a§). Det intensifierade stödet planering och förverkligande, samt eventuell flyttning tillbaka till allmänt stöd, behandlas i den mångprofessionella elevvårdsgruppen och sammanställs i pedagogiska bedömningen. I grundera för läroplanen för förskolan och för den grundläggande utbildningen beskrivs innehållet för den pedagogiska bedömningen och plan för lärandet. Utbildningsstyrelsen har publicerat modeller för dokumenten (www.oph.fi/startsidan

Barnens lärande och skolgång bör följas upp och utvärderas kontinuerligt under det intensifierade stödet. Ifall det sker förändringar i barnets situation bör planen för lärandet granskas och revideras för att möta barnets behov av stöd. Plan för lärandet baserar sig på den information som samlats i den pedagogiska bedömningen. Plan för lärandet kan göras upp även inom det allmänna stödet.

Pedagogisk utredning och individuell plan för lärandet (IP)

Särskilt stöd ges till de barn som inte i tillräcklig utsträckning når målen för tillväxt, utveckling och lärande genom andra stödformer. Innan särskilt stöd inleds bör utbildningsanordnaren samla tillräckligt med information om barnets skolgång, pedagogiska bedömningarna som gjorts och dessutom gör en utredning över förverkligandet av det allmänna och intensifierade stödet som barnet fått. På basen av utredningen fattar ubildningsanordnaren beslut om barnets behov av stöd. Denna utredningshelhet benämns pedagogisk utredning. Den pedagogiska utredningen kan vid behov kompletteras med psykologiska eller medicinska utlåtanden eller motsvarande sociala utredningar (Lag om grundläggande utbildning, 17 §). Ifall barnet är i behov av särskilt stöd fattas ett skriftligt beslut enligt förvaltningslagen (434/2003) och en individuell plan för hur ordna undervisningen (IP) görs upp. Planen görs upp i samarbete med vårdnadshavarna och granskas åtminstone en gång per läsår. Innehållet i och bestämmelserna för pedagogisk utredning och ordnandet av undervisning enligt individuell plan för lärandet beskrivs närmare i läroplanen och i Utbildningsstyrelsens publikationer (www.oph.fi/startsidan). 

Det skriftliga beslutet om särskilt stöd granskas åtminstone efter årskurs två och innan årskurs sju (Lag om grundläggande utbildning, 17§). Beslutet skall granskas alltid då barnets behov av stöd förändras. För granskningen görs en ny pedagogisk utredning. Ett nytt beslut om särskilt stöd fattas även om man konstaterar att behovet av stöd kvarstår. Om man bedömer att barnet inte längre är i behov av särskilt stöd, fattas ett beslut om att stödet avslutas. Barnet övergår då till intensifierat stöd och en plan för för lärandet. Dokumenteringen inom de tre stödformerna beskrivs i figuren nedan. Tukimuotojen dokumentointi_SWE

Figur. Dokumentering inom de tre formerna av stöd.

LukiMat-tjänstens verktyg för bedömning i matematik kan användas som en del i den pedagogiska bedömningen. I dokumenteringen av den pedagogiska bedömningen och den pedagogiska utredningen skall barnets lärande och färdigheter samt stödåtgärder och deras inverkan, antecknas. Med hjälp av bedömningsverktyget för identifiering av barn i behov av stöd kan läraren kartlägga och följa upp barnens färdigheter i matematik. Tillsammans med andra bedömningar, utredningar och observationer hjälper LukiMat-tjänstens verktyg läraren att göra en helhetsbedömning över barnets situation, färdigheter och utveckling. Den information som fås genom pedagogisk bedömning eller pedagogisk utredning används för uppgörandet av plan för lärandet eller individuell plan för hur ordna undervisningen.

Överföring av information

De som svarar för anordnandet av utbildning: rektor, lärare, skolgångsbiträde och personer som genomgår undervisningspraktik samt skolhälsovårdare, skolkurator och skolpsykolog har tystnadsplikt och får inte sprida information om barnet och barnets familjemedlemmares personliga förhållanden eller ekonomiska ställning (Lag om grundläggande utbildning 40§). Tystnadsplikten gäller även information om vem som får intensifierat och särskilt stöd, blir befriad från undervisning eller de dokument som berör det tidigare nämnda (Utbildningsstyrelsen, 2010). De som arbetar med elevvården har dock rätt att få samt delge varandra, barnets lärare och utbildningsanordnaren den information som är nödvändig för att kunna ordna undervisningen för ett barn. Det innebär att utbildningsanordnaren är skyldig att se till att tillräcklig och nödvändig information om barnet överförs i samband med exempelvis byte från förskola till skola, byte av skola eller byte av årskurs. Information kan ges även på begäran av den nya utbildningsanordnaren. (Lag om grundläggande utbildning 40§.)

Utgångspunkten för behandling av personuppgifter och annan konfidentiell information är ett förtroendefullt samarbete med barnet och barnets vårdnadshavare. Även om det finns begränsningar i lagen gällande överföring av och behandling av information är det viktigt att i första hand samarbeta med vårdnadhavarna för att få ta del av konfidentiell information. Utbildningsanordnaren ansvarar i sista hand för hurudan information som är nödvändig att delge och överföra. 

sivun alkuun