Inlärningssvårigheter i matematik

Vad innebär inlärningssvårigheter i matematik?

Inlärningssvårigheter i matematik innebär att barnet har sällsynt svårt att tillägna sig basfärdigheter i matematik. Oftast bedöms detta i relation till hur snabbt och med hur stor arbetsinsats jämnåriga lär sig samma saker. 

Med inlärningssvårigheter i matematik avses inte färdighetsbrister i mera komplicerade matematiska färdigheter, så som i algebra eller trigonometri. Förenklat kan man alltså säga att vi talar om svårigheter vid lärandet, brister i lärandebereskapen eller brister i de färdigheter som lärs ut och tillägnas under de första skolåren.

Många slags matematiska färdigheter utvecklas redan innan skolstarten

Det är bra att komma ihåg att redan barn under skolåldern och i förskolan har en hel del olika matematiska färdigheter och kunskaper. En del av dessa färdigheter utvecklas ”av sig själv” som en del av barnets biologiska utveckling och vardagsinlärning, medan bemästrande av andra färdigheter förutsätter övning och träning.

Innan barnen uppnår sju års ålder (ålder för skolstart i Finland) har de flesta redan utvecklat en beredskap att förstå matematisk-logiska förhållanden, förmåga att använda små tal, räkna upp dem i rätt ordning och använda uppräkning för att räkna antalet föremål. Utöver detta börjar de flesta barnen också använda talraden för att lösa enkla additions- och subtraktionsuppgifter.

Om barnet i förskoleåldern är klart långsammare och längre efter i dessa färdigheter än sina jämnåriga, brukar man i denna ålder inte tala om inlärningssvårigheter, utan om bristfällig inlärningsberedskap.

Hur vanliga är inlärningssvårigheter i matematik?

Ofta känns det för barnet som om ingen annna i hela världen skulle ha svårt med matematiken. Men det finns överraskande många som har inlärningssvårigheter i matematik. I grundläggande utbildningen (åk 1-9) finns det ca 15 000 barn och unga som har svårigheter att lära sig och tillägna sig basfärdigheter i matematik. Inlärningssvårigheter i matematik är minst lika vanliga som läs- och skrivsvårigheter.

I olika länder har förekomsten av inlärningssvårigheter uppskattats till 5-8 %. Förekomsten varierar beroende på hur noggranna kriterier som använts.

I Finland behärskar unga basfärdigheter i matematik och kan tillämp sina kunskaper mycket bra, nivån är högre än i många andra länder. Vårt stöd- och specialundervisningssystem är mycket omfattande jämfört med många andra länder. Inlärningssvårigheter i matematik är den primära orsaken till deltids specialundervisning för ca 4 % av barnen (Statistikcentralen).

I Finland har man inte gjort något direkt forskning på förekomsten av inlärningssvårigheter i matematik, men på basen av olika undersökningar och källlor kan man uppskatta att:

Av detta kan man uppskatta att ca 3 % har mycket stora svårigheter att tillägna sig grundläggande räknefärdigheter och till och med en fjärde del har brister i grundläggande räknefärdigheter efter grundskolan.

Vad beror inlärningssvårigheter i matematik på?

Kunskapen om bakomliggande faktorer till svårigheter i matematik ökar hela tiden. Kunskaperna om svårigheter i matematik är dock nästan ett par årtionden efter det som man vet om lässvårigheter. Först på 1990-talet intresserade sig en bredare grupp forskare för de bakomliggande orsakerna till svårigheter i matematik. Under de närmaste åren kommer kunskapen att öka märkbart. LukiMat-tjänsten strävar efter att förmedla de nya kunskaperna.

Matematikhuvud – finns eller saknas det?

Ofta hör man ungdomar och vuxna säga att ”jag har inget mattehuvud”. Finns det alltså något sådant i verkligheten? Har vi i huvudet något räknecentrum som endera fungerar eller inte?

Tyvärr saknas ett enkelt svar. Vid undersökningar av hjärnfunktioner har man märkt att det finns områden i hjärnan som är mer aktiva än andra områden när man processerar siffror och antal.

Ett enda matematikcentrum finns dock inte i huvudet. Ju mera komplicerad matematisk uppgift det är frågan om, desto fler områden i hjärnan deltar och samarbetar i processeringen av uppgiften.

Ifall vi antar att det finns ett matematikhuvud, så har var och en av oss flera matematikhuvuden i vårt huvud.

Ärftlighet - matematikfärdigheter

Ärftlighetsfaktorernas betydelse har hittills studerats framför allt genom tvillingstudier. Genom att jämföra identiska tvillingar som har 100 % samma gener med icke-identiska tvillingar som har i medeltal 50 % samma gener, kan man kvantitativt studera ärftlighetens, gemensamma omgivningens och individuella omgivningens betydelse för utvecklingen av matematikfärdigheter. 

I dessa studier har man märkt att ärftligheten förklara 50-70 % av variationen i matematikprestationerna. Detta är ungefär lika stor procentuell andel som även andra tvillingstudier (t.ex. personlighet, motoriska färdigheter, intelligens) visat på.

Procentuella andelen visar att ärftligheten har stor betydelse men att den inte ensam styr utvecklingen av matematikfärdigheter. Miljöfaktorerna har en mycket stor inverkan på utvecklingen.

Ärftlighet - inlärningssvårigheter i matematik

Ärftlighetsfaktorernas betydelse för inlärningssvårigheter i matematik har inte utretts tillräckligt noggrant. I Israel har Ruth Shalevs forskningsgrupp studerat en stor grupp barn med inlärningssvårigheter i matematik och dessa barns familjemedlemmar. På basen av flertal forskningsrapporter kan man härleda att ifall en familjemedlem har diagnostiserade inlärningssvårigheter i matematik så har även syskonen tio gånger större risk att utveckla liknande svårigheter, än ifall ingen av familjemedlemmarna skulle ha inlärningssvårigheter i matematik.

Detta innebär att det finns en risk att flera familjemedlemmar kan ha svårigheter med lärandet i matematik. Men det är viktigt att komma ihåg att så behöver det inte vara alltid.

Vilka faktorer korrelerar med inlärningssvårigheter i matematik?

Kognitiva faktorer inverkar på inlärning och kunnande

Då man sökt förklaringar till färdigheter och färdighetsbrister i matematik av psykologer eller genom psykologiska test har man kunnat konstatera att följande faktorer korrelerar med svaga prestationer i skolmatematik:

Känslor, självkänsla och motivation är viktiga

Upprepade misslyckanden och svaga resultat kan lätt leda till dåligt självförtroende och brist på motivation. En psykolog kan vid utredningar också fokusera på den onda cirkel som uppstått. Misslyckanden skapar bristande tro på egna förmågor, som lätt leder till lägre motivation att öva och försöka, vilket i sin tur leder till nästa misslyckande och ytterligare förstärker uppfattningen om det egna ”dåliga mattehuvudet”.

Feluppfattningar

När läraren eller specialläraren utreder faktorer som ligger bakom svaga prestationer lägger han eller hon ofta märke till att barnet har uppfattat fel det lärda. Barnet har försökt bilda sig en uppfattning om det aktuella temat men det verkar som om alltför många bitar fattas för att barnet skall kunna konstruera informationen till en begriplig helhet.

Ifall man har uppfattat en sak fel är det svårt att lära sig följande sak, ifall förståelse förutsätter att man behärskar det tidigare lärda.

Fel försvagar automatiseringen av räknefärdigheter

Under de första skolåren tränar man mycket addition och subtraktion med små tal. Det blir allt lättare att räkna ju mera barnen lär sig utantill s.k. aritmetiska kombinationer (t.ex. 3+4, 10-2). Fel i räknandet, särskilt i det skedet när barnet försöker memorera det som ska inläras, försvagar märkbart möjligheterna att lyckas med memorerandet. Även felaktig räkning registreras i minnet, och om 4+7 vid två olika tillfällen ger svaren 11 och 12, så plockas det rätta svaret inte ur minnet, utan barnet måste ty sig till uppräkning som är en långsammare och mer felbenägen strategi.