Principer för bedömningen
Tidig identifiering
En av de centrala principerna för bedömning är tidig identifiering av barn i behov av stöd. Information och kunskap om inlärningssvårigheter och orsakerna till inlärningssvårigheter ökar hela tiden genom forskning på området. Därmed kan man tidigare identifiera barn i behov av stöd och stöda barnen på ändamålsenligt sätt, med målsättningen att förebygga eller minimera eventuella svårigheter.
Kontinuitet och systematik
För att bedömningen skall utgöra en grund för planering och förverkligande av stödåtgärder bör bedömningen ske kontinuerligt. Det innebär att alla barns färdigheter kartläggs i början av läsåret för att identifiera de barn vars färdigheter behöver utredas noggrannare. I uppföljningen fästs särskild vikt vid de barn som uppvisat svagare resultat än åldersgruppen i genomsnitt. Genom uppföljning får man information om barnets utveckling och stödåtgärdernas effektivitet. Ifall undervisningen och stödåtgärderna inte ger önskade resultat behöver man noggrannare fundera på vilka former av stöd som behövs. Det är också viktigt att följa upp hela gruppens lärande systematiskt och kontinuerligt. På det sättet kan man i tid fånga upp de barn som under läsåret möter på utmaningar i sitt lärande och sin skolgång. Bedömningen av barnets lärande bildar en helhet, vilket betyder att även responsen bör vara tillräcklig, kontinuerlig och mångsidig.
Tillförlitlighet
Tillförlitligheten i bedömningen påverkas av flera faktorer. Ett bra utgångsläge är att välja ett bedömningsmaterial som är forskningsbaserat och där noggranna anvisningar för utförande av bedömningen medföljer. Ifall materialet har en tillräckligt bred referensgrupp kan jämförelser göras med referensgruppens resultat och jämförelsevärden fås. Jämförelsevärdena anger hur barnens färdigheter är i jämförelse med genomsnittet för jämnåriga barn eller barn i samma årskurs. Dagliga observationer och övriga iakttagelser är viktiga men bör även kompletteras med forskningsbaserade bedömningsverktyg, som ger möjlighet även till individuell bedömning och uppföljning.
Bedömningens tillförlitlighet ökar om information om barnets färdigheter samlats in på mångsidiga sätt och från flera håll (av barnet, barnets lärare, andra sakkunniga och hemmet). Vid tolkning av informationen som samlats in är det viktigt att beakta faktorer som berör såväl individen som bedömningsmaterialet och som kan ha påverkat barnets resultat i bedömningen.
Yrkesövergripande samarbete
För att få en helhetsbild av barnet och för att säkerställa att bedömningen gett tillräckligt med information för att kunna stödja barnet på ändamålsenligt sätt kan det vid behov vara bra att läraren samarbetar med specialläraren. I samarbetet får man en helhetsbild av vilka stödformer och -tjänster som behövs för att kunna stödja barnet och vilka sakkunniga som involveras vid planeringen och förverkligandet av stödet. I lagbeskrivningen om elevvården nämns att ett yrkesövergripande samarbete omfattar förutom lärare och rektor även övriga sakkunniga. I den yrkesövergripande elevvårdsgruppen samarbetar den undervisande personalen (lärare) med övrig personal som handhar elevvårdsärenden (skolhälsovårdare, skolkurator och skolpsykolog).
Även sakkunniga utanför skola och daghem kan delta i elevvårdsgruppens arbete med vårdnadshavarens skriftliga godkännande. Sakkunniga från olika områden ger olika infallsvinklar på det aktuella ärendet, så att ärendet kan behandlas mera mångsidigt. Samarbetet med hemmet är ytterst viktigt. Samarbetet med hemmet sker kontinuerligt under hela barnets skolgång. Hemmet informeras om såväl bedömning som om stödåtgärder och uppföljning. Samarbetet med hemmet ger läraren ytterligare information om barnet. Därmed är samarbetet med hemmet även en viktig del i det yrkesövergripande samarbetet.
Användning av den informationen som bedömningen ger
Syftet med informationen som bedömningen ger är att stödja läraren i planering och förverkligande av undervisning och stödåtgärder. I undervisningen får läraren ytterligare information som används för att utvärdera och revidera undervisningsmetoderna och stödformerna så att de bättre motsvarar barnens behov. Diskussion med barnet och vårdnadshavarna ger viktig information i processen. Dessutom förstärks barnets uppfattning om sin roll i processen och sina egna påverkningsmöjligheter. Diskussionen ger läraren information om barnets erfarenheter och vårdnadshavarnas synvinkel på lärandet och skolgången.
Dokumentation
Vid bedömningen är det viktigt att anteckna gjorda observationer och resultat. På det sättet är det enklare att skapa en helhetsbild av barnens färdigheter och utveckling av färdigheter. Med hjälp av dokumentering kan man säkerställa att stödet fortsätter och att nödvändig information följer med barnet även om barnet byter lärare, undervisningsgrupp eller skola.