Målsättningen med bedömning

¨

Den information som fås genom tidig identifiering och uppföljning av lärandet kan användas för att planera och förverkliga undervisningen med tanke på det enskilda barnets behov. Ifall man önskar kan uppföljningen göras också med hela gruppen, för att få en bild av hur hela gruppen utvecklats och vilken inverkan undervisningen har.

I LukiMat-tjänstens del om Bedömning av lärandet finns material för bedömning av barnens färdigheter i matematik. På de finskspråkiga sidorna finns även material för bedömning i läsning och skrivning. Materialet är ett kartläggningsverktyg för tidig identifiering av de barn som är i behov av stöd eller noggrannare utredning.

Identifiering av stödbehov

Syftet med kontinuerlig bedömning av alla barnen i undervisningsgruppen är att så tidigt som möjligt identifiera de barn som är i behov av noggrannare utredning eller stödåtgärder.

Identifiering av stödbehov bör ses som en kontinuerlig process. I praktiken sker bedömning av de barn som är i behov av stöd fortgående då läraren följer upp barnen genom att observera barnens arbete och framsteg under skoldagen samt i prov och andra uppgifter. Vid identifiering av barn i behov av stöd är det viktigt att beakta metodens begränsningar då det gäller det enskilda barnet. Vid behov behöver gruppbedömningen kompletteras med individuellt anpassade och mera utförliga bedömningar. Exempelvis om barnet har svårigheter med att uttrycka sig i skrift kan det vara skäl att låta barnet besvara uppgifterna även muntligt. Behov och önskemål om stöd kan föras fram också av barnet själv, vårdnadshavaren, assistenten, specialläraren eller kompanjonläraren.

Identifiering av stödbehov kan ha tre olika målsättningar. För det första vill man fånga upp de barn som har nytta av noggrannare bedömning och eventuella stödåtgärder. För det andra kan man få allmän information om hela gruppens färdigheter och utveckling, ifall bedömningen görs i helgrupp. För det tredje ger bedömningen information om vilka delområden som behöver utredas mera utförligt eller vilka delområden som behöver stödjas mera effektivt.

I LukiMat-tjänstens del om Material för bedömning av lärandet finns det verktyg för identifiering av barn i behov av stöd i matematik. Kartläggningsverktyget finns för tre tidpunkter under läsåret: höst, vinter och vår.

Uppföljning av lärandet

Uppföljning av barnets lärande är viktigt eftersom uppföljningen ger underlag för beslut och planering av stödformer. Genom individuell uppföljning av barnets lärande och utveckling fås information om barnets individuella framsteg, utveckling, styrkor, svagheter, stödåtgärdernas och undervisningens effektivitet och behov av eventuella revideringar av stöd och undervisning. I denna del beskrivs uppföljning av utveckling och lärande samt stödåtgärdernas effektivitet ur bedömningens synvinkel.

Uppföljning av barnets lärande sker inom alla tre formerna av stöd. Inom det allmänna stödet följer läraren upp ifall alla barnen utvecklas på förväntat sätt. Barnen kan följas upp även individuellt för att se vilken inverkan de givna stödformerna har haft. Inom intensifierat och särskilt stöd fokuserar uppföljningen på ifall stödformerna varit ändamålsenliga och tillräckligt effektiva och hur barnet utvecklats under den tid stödet getts. Vid alla former av stöd fokuserar uppföljningen även på eventuell förändring i behov av stödformer och -åtgärder.

I LukiMat-tjänstens del om Material för bedömning av lärandet finns det verktyg för identifiering av barn i behov av stöd i matematik. Kartläggningsverktyget finns för tre tidpunkter under läsåret: höst, vinter och vår, vilket möjliggör uppföljning av hela undervisningsgruppen och/eller enskilda elever.

Bedömning av utveckling och stödets effektivitet

Att jämföra utvecklingen med målsättningar och referensvärden

Barnets utveckling och framsteg kan studeras i relation till de målsättningar som ställts upp eller med åldersgruppens typiska kunnande. I standardiserade bedömningsmaterial kan normerade värden ge jämförelsevärden eller ifall normerade värden saknas och läraren har erfarenhet av bedömningsmaterialet med flertal barn, kan lärarens erfarenheter fungera som referensvärden för vad som förväntas att barnet kan vid en viss ålder. Ifall referensvärden finns kan läraren studera hur barnets färdigheter förhåller sig i jämförelse med barn i samma ålder eller på samma årskurs. Ëxempelvis presterar ett barn vid den första bedömningstidpunkten lägre än den lägsta tiondelen men vid andra bedömningstidpunkten lägre än den lägsta fjärdedelen (dvs. överstiger percentilgränsen 25). Därmed kan man konstatera att barnets färdigheter förbättrats eftersom barnet presterar bättre i förhållande till referensgruppens färdigheter.

Ett annat sätt är att jämföra barnets färdigheter med bestämda kriterier för tillräckligt kunnande (kriteriebaserad bedömning). Ett exempel på denna typ av bedömning är bedömning på basen av läroplanen. En av målen i läroplanen i modersmål i årskurs 1 är att barnet känner igen alla bokstäver. Ifall barnet inte känner igen alla bokstäver och därmed inte når upp till de uppställda kriterierna, kan läraren bedöma att barnets färdigheter inte är tillräckliga.

Individuell uppföljning

Vid individuell uppföljning jämförs barnets färdigheter med tidigare färdigheter. De individuella färdigheterna jämförs inte med jämnåriga eller klasskamrater utan ses enbart i förhållande till barnets tidigare prestationer och förväntade framsteg. Individens utveckling kan åskådliggöras exempelvis grafiskt (se figur).

Figur: Utveckling av läsning av stavelser under en övningsperiod.

Barnets utveckling av specifika färdigheter studeras genom att se på utvecklingen mellan olika bedömningstidpunkter. Det bedömningsverktyg som väljs ut mäter den önskade färdigheten och färdighetens utveckling. Det är skäl att se på färdigheterna mera mångsidigt och hur utveckling av en färdighet kan stöd utvecklingen av en annan. Bedömningsverktyget bör vara tillräckligt känsligt för kunna studera förändringen mellan bedömningstidpunkterna. Genom upprepad bedömning kan läraren konstatera ifall barnets stödformer behöver revideras genom att öka eller ändra på formerna av stöd.

Vid bedömning av individuella färdigheter bör läraren vara uppmärksam på ifall barnet utvecklas enligt förväntningarna. Barnets färdigheter kan variera vid olika bedömningstidpunkterna. Variationen kan vara ett tecken på att barnet ännu inte helt behärskar färdigheten. Även andra faktorer som till exempel situationsbundna faktorer kan inverka på variationen. Dessa faktorer tas upp i textens senare del.

Varaktighet och generalisering av det inlärda

Vid bedömning av stödåtgärdernas effektivitet är det viktigt att beakta utvecklingens varaktighet och generalisering av färdigheterna. För att säkerställa varaktigheten är det bra att göra en bedömning även efter att övningsperioden slutat. Under tiden barnet får stöd och övning (t.ex. stöd- eller specialundervisning inom allmänt eller intensifierat stöd) kan färdigheterna förbättras betydligt, men då stödet avslutas kan barnets färdigheter försämras. Detta visar att barnet behöver ytterligare övning för att befästa färdigheterna så att de blir varaktiga. Vid övergång från en stödform till en annan, exempelvis övergång från intensifierat stöd tillbaka till allmänt stöd, är det viktigt att bedöma barnets utveckling och färdigheter som en helhet. Vid övergången är det viktigt att fästa särskild uppmärksamhet vid de färdigheter som fått specifik övning, både innan och efter övergången från en stödform till en annan.

Generalisering av färdigheter uppvisar barnet utanför själva övningssituationen. Det är viktigt att observera hur barnet använder sina färdigheter i olika situationer. Bedömning av hur väl barnet kan tillämpa sina färdigheter i olika situationer är särskilt viktigt då nya färdigheter inlärs och då det finns stor osäkerhet hos barnet. Exempelvis i matematik kan man bedöma hur väl barnet kan tillämpa de inlärda räknestrategierna vid lösning av textuppgifter eller problemlösningsuppgifter, eller hur väl barnet kan använda sina färdigheter vid självständigt arbete i skolan eller hemma.

Bedömningens tillförlitlighet och faktorer som påverkar tillförlitligheten

Bedömningsverktyg och -situationen

För att säkerställa att det stöd barnet har fått har varit tillräckligt och ändamålsenligt kan bedömningen göras genom observation eller genom att låta barnet göra olika uppgifter vid upprepade tillfällen. Ett viktigt utgångsläge är att bedömningsverktyget är ändamålsenligt. Bedömningsverktyget bör mäta sådana färdigheter som är i fokus. Ifall läraren är intresserad av att se hur barnet utvecklas mera generellt, bör man istället använda ett bedömningsverktyg som innehåller övningar av annan typ än de man övat på.

Bedömningssituationen kan ha inverkan på bedömningens tillförlitlighet. Innan bedömningen är det viktigt att tillsammans med barnet gå genom hur bedömningssituationen går till och eventuellt även förklara syftet med bedömningen. Bedömningssituationerna borde vara så identiska som möjligt. Det är viktigt att eliminera störande moment så som buller och se till att barnet kan fokusera på bedömningen i lugn och ro.

Faktorer som berör barnet

Då man studerar med hjälp av bedömning hur väl stödåtgärderna har tjänat sitt syfte, är det viktigt att beakta faktorer som berör barnet. Bedömningssituationen påverkas av bland annat barnets motivation, intresse, koncentration och fokusering. Dessa faktorer är viktiga att beakta före, under och efter bedömningen.

Centrala frågor gällande stödets effektivitet

Då man funderar över hur effektiva och ändamålsenliga stödåtgärderna är, är det av betydelse att diskutera varför barnet inte har utvecklats på förväntat sätt. Har stödet varit tillräckligt och rätt riktat? Vilka förändringar behöver göras för att barnet skall bättre ha nytta av stödet?

Exempelvis vet man att motivation och skolframgång går hand i hand. Barnets lärande i skolan påverkas av barnets bild av sig själv som lärande och barnets tankar och målsättningar. Motivation och skolframgång fungerar även på omvänt sätt, det vill säga barnets skolframgång och färdigheter kan förutspå barnets motivation för skolämnet i fråga.

Barnet kan ha flera olika inlärningssvårigheter, vilket självfallet inverkar på barnets lärande. Ifall barnets läsförmåga inte utvecklats kan orsaken vara förutom läs- och skrivsvårigheter även inlärningssvårigheter. Ifall barnet har koncentrationssvårigheter kan uppgifterna vara för krävande. Inlärningssvårigheter har visat sig uppträda samtidigt.

Varje barn kan göra framsteg ifall det får tillräckligt med träning, tillräckligt med tid, tillräckligt med stöd samt rätt sorts träning och stöd. Även om barnet har svårigheter som försvårar eller bromsar inlärningen sker en inlärning och utveckling av färdigheter vid rätt sorts övning med tillräckligt stöd. Målsättningarna behöver ibland omformuleras och individanpassas. Det är viktigt att sätta målsättningarna på lämplig nivå, så att barnet får känna att hon uppnår målen och lyckas. Bedömningens främsta syfte är att identifiera faktorer som eventuellt försvårar inlärningen, men genom bedömningen vill man även lyfta fram utvecklingen och framstegen.

Utvärdering av stödåtgärder underlättas av systematisk och tydlig dokumentering. Systematisk dokumentering gör att slutsatser kan lättare dras. Det gör även att man kan konstatera ifall barnet fått det stöd som planerats. Dokumenteringen underlättar även vid revidering av stödåtgärder.