Sijainti: Pääsivu Läsning Informationstjänst Läsflyt Svårigheter med läsflyt

Svårigheter med läsflyt

En del läsare har svårt att uppnå en flytande läsning. Avkodningen vill inte automatiseras och läsaren får ringa glädje av att läsa texten då all kraft läggs på avkodningen och mycket lite återstår till förståelse och inlevelse. Läsaren ”klistras i texten” (”glued to the print”, Chall) och fortsätter att ljuda såväl bekanta som obekanta ord.

En flytande läsning förutsätter att många processer fungerar samtidigt och koordineras med varandra. Läsaren måste bl.a. avkoda korrekt, förstå olika signaler i texten som kommatering och punkter samtidigt som hon koncentrerar sig på textens budskap. Då problem uppstår med läsflytet kan det vara någon av dessa processer, eller koordineringen mellan dem, som inte fungerar helt. Idag menar man att snabb benämning och fonologisk medvetenhet är nära kopplade till utvecklingen av läsflyt.

Läsflyt och benämningssvårigheter

I ett relativt regelbundet språk som svenskan lär sig läsarna i regel ganska fort att avkoda och avkoda rätt. Och då man kommit förbi nybörjarstadiet blir däremot läshastigheten den faktor som skiljer starka och svaga läsare åt.

Det finns ett samband mellan hur regelbundna ljudsystem språk (ortografier) har och hur lässvårigheter tar sig uttryck. Finskan är ett exempel på ett mycket regelbundet språk där var och en av bokstäverna motsvaras av ett ljud och vice versa varje ljud motsvaras av en bokstav (förutom ng). Engelskan är ett mycket oregelbundet språk där samma bokstav eller bokstavskombination kan motsvaras av många olika ljud. I finskan karaktäriseras lässvårigheter mycket ofta av korrekt avkodning med långsam läshastighet, medan barn med engelska som modersmål ofta får svårigheter med avkodningen. Svenskan ligger mittemellan dessa två ytterligheter, en aning närmare den regelbundna finskan än den oregelbundna engelskan. Därmed menar man att benämningssvårigheter kan ligga bakom svårigheter med läsflyt också bland våra finlandssvenska elever.

Forskare anser att i mer regelbundna språk där avkodningsuppgiften i sig inte är så svår har snabb benämning t.o.m. en starkare koppling till läsningens utveckling än den fonologiska medvetenheten. Den fonologiska medvetenheten kan påverka barnets förmåga att spara ordbilder och därmed stava rätt, men en långsam läsning hänger å sin sida ihop med svårigheter med benämningen. De här svårigheterna verkar hindra läsaren från att snabbt identifiera ett ord eller en språklig struktur, läsa ut den och förstå den, dvs. läsa med flyt.

Läsflyt och förståelsesvårigheter

Läsflytets nära koppling till läsförståelsen kan också medföra vidare svårigheter. Då all kraft går åt till avkodningen återstår ingen till förståelsen. Svårigheter med läsflyt har därmed en stor inverkan på elevens lärande i skolan, särskilt från och med den tredje årskursen då inlärningen allt mer bygger på att tillägna sig kunskap genom just läsning.

Förutom att en långsam läsning försvårar förståelsen och inlärningen, kommer också den långsamma takten i sig att bli jobbig för eleven. Eleven blir tvungen att sätta ner mycket längre tid på skoluppgifterna än elever med bättre läsflyt. Intresset för läsning blir följaktligen ännu mindre och därmed minskar också möjligheterna till övning i läsning. Det är svårt att njuta av att läsa om man inte läser flytande. Kanske just därför kommer många läsare som har svårigheter med flytet i början av grundskolan fortfarande att läsa mödosamt i de högre årskurserna.

Sammanfattningsvis lönar det sig att vara uppmärksam på svårigheter med läsflytet om:

  • eleven verkar lägga avsevärt längre tid än sina klasskamrater på uppgifter som kräver läsning
  • eleven  inte är motiverad att läsa och undviker läsning
  • högläsningen verkar mödosam
  • eleven inte verkar förstå vad hon läser (men detta kan även ha ett samband med läsförståelsesvårigheter)

Kompenserande metoder

Förutom att utveckla läsflytet genom träning lönar det också sig ofta att söka olika sätt som kan kompensera för elevens långsamma läsflyt då hon möter uppgifter som förutsätter läsning. Det här kan t.ex. göras genom att:

  • ge eleven tilläggstid
  • ge eleven möjlighet att komplettera provet eller uppgiften muntligt
  • repetera långa och svåra skriftliga instruktioner muntligt
  • skriva sammanfattningar av det viktigaste i texten till eleven
  • använda inlästa läromedel och böcker
  • använda lättlästa läromedel och böcker
sivun alkuun