LĂ€sundervisningens grunder
Nybörjarnas lÀsundervisning
Huvudsaken vid lÀsundervisning för nybörjare Àr att man framskrider efter barnets egna förutsÀttningar. Samtidigt Àr det viktigt att hÄlla kvar intresse för lÀrande samt barnets tro pÄ sina egna förmÄgor. De undervisningsprinciper som anvÀnds i skolan skall Àven stöda barnets lÀsning i hemmet.
LÀsundervisningens förlopp
I vÄra finlandssvenska skolor anvÀnds olika typer av lÀsundervisning. Enligt lÀroplanen 2004 Àr det upp till lÀraren vilken metod han eller hon vÀljer för nybörjarna. Den tidiga lÀsundervisningen kan till exempel se ut pÄ följande sÀtt
Bokstav-ljud
I stÀllet för att anvÀnda sig av bokstÀvernas namn anvÀnds bokstavens ljud. Dessa ljud skriver man och lÀser man parallellt. Barnet lÀr sig alltsÄ bokstavens ljud samtidigt som han eller hon lÀr sig skriva bokstaven. Man övar bokstÀvernas ljud genom lekar, sÄnger, ramsor och sagor. Barnet fÄr i detta skede ocksÄ forma ljudet med munnen och kÀnna hur det kÀnns.
LĂ€sning av ord
Man börjar med korta och ljudenliga ord. Ljuden som man lÀrt sig kopplas nu ihop med varandra och bildar ord. Detta skede kallas ordavkodning. Bekanta och ofta förekommande ord lÀrs in som ordbilder pÄ ett lekfullt sÀtt. SÄdana ord Àr till exempel barnens namn, föremÄl i klassen och smÄ ord som ofta förekommer i svenskan.
Skriva sig till lÀsning
En del barn skriver sig till lÀsning i stÀllet för tvÀrtom. Detta Àr helt naturligt eftersom man i Ärskurs ett undervisar barnen i lÀsning och skrivning parallellt. Det gör man eftersom de tvÄ förmÄgorna stöder varandra. I de flesta fall utvecklas lÀsförmÄgan ÀndÄ snabbare Àn skrivförmÄgan. SkrivförmÄgans förlopp gÄr frÄn att lÀra sig bokstÀvernas form till att skapa ord och egna texter.
LĂ€sflyt
LÀsflyt innebÀr att man kan lÀsa en sammanhÀngande text snabbt och felfritt. DÄ man uppnÄtt en flytande lÀsning kan man koncentrera sig pÄ textens innehÄll istÀllet för pÄ ordavkodningen. LÀsflytet Àr dÀrför en förutsÀttning för en god lÀsförstÄelse. Det viktigaste man som vuxen kan göra för att barnet skall uppnÄ en flytande lÀsning Àr att lÄta barnet lÀsa mycket och helst med stöd av en vuxen. Det Àr viktigt att barnet har tillgÄng till olika slags texter med varierande svÄrighetsgrad.
LÀsförstÄelse
SjÀlva mÄlet med lÀsningen Àr att förstÄ texten. LÀsförstÄelse uppkommer inte genom att barnet lÀser mycket, utan barnet behöver fÄ undervisning i lÀsförstÄelse. Avkodning och flyt i lÀsningen Àr avgörande faktorer för lÀsförstÄelsen. För att uppnÄ en god lÀsförstÄelse Àr det viktigt att diskutera och med egna ord kunna berÀtta vad man lÀst om.
KĂ€llor
Lundberg, I. & Herrlin K. (2005). God lÀsutveckling. KartlÀggning och övningar. Andra upplagan. Stockholm: Natur och kultur.
Reichenberg, M. (2008). VÀgar till lÀsförstÄelse. Texten, lÀsaren och samtalet. Stockholm: Natur och kultur.
Sundbaum, K. & Wallstén, S. (red.) (2006). Den hemliga koden. Aktuell forskning om lÀsning. Stockholm: VetenskapsrÄdet.
Taube, K. (2007). Barns tidiga lÀsning. Stockholm: Norstedts akademiska förlag.
Westlund, B. (2009). Att undervisa i lÀsförstÄelse. LÀsstrategier och studieteknik för de första skolÄren. Stockholm: Natur och kultur.


